Teklassikern översatt till svenska

cover_litenNu finns min översättning av den kinesiska Teklassikern (ISBN 9789198339406) publicerad som e-bok på Amazon.com. Snart kommer den förhoppningsvis också att finnas tillgänglig på andra läsplattor såsom iPad och Android.

Det finns också en gratis Kindle-app som man kan ladda ner.

Boken skrevs ursprungligen av Lu Yu 陸羽 under andra halvan av 700-talet. Dess kinesiska titel är Chajing 茶經 och den tros ha publicerats för första gången år 780.

Läs mer här: nygards.org/teklassikern

Nya femårsplanen (2016–2020)

Vart femte år lägger Kinas ledare fram en ny femårsplan för nationen. I planen beskrivs vad man ska fokusera på under de kommande fem åren och hur Kina ska utvecklas. Nu har alltså Centralkommittén träffats i några dagar (26–29 oktober 2015) och fastställt en ny femårsplan för Kina.

Här är de viktigaste punkterna i den nya femårsplanen:

  • Tillväxten kommer att vara ”medelhög”
  • Konsumtionens andel av tillväxten ska öka
  • BNP ska fördubblas under perioden 2010–2020
  • Ettbarnspolitiken ersätts av en tvåbarnspolitik
  • Man ska satsa på innovation (bl.a. inom vetenskap, teknik och kultur)

Källa: Xinhua

Getens år

I dag är det nyårsafton i Kina och Hästens år övergår då i Getens år. Under de sista timmarna av Hästens år visas den sedvanliga nyårsgalan (Chun​jie​ Lian​huan​ Wan​hui 春节联欢晚会) som ses av ca 700 miljoner.

Nyårsgalan börjar klockan 13.00 svensk tid, eller 20.00 kinesisk tid, och pågår i ca fyra timmar. Klockan 17.00 inleds således Getens år.

Galan kan ses via internet, till exempel här: http://tv.cntv.cn/live/cctv4/

Tidigare i dag syntes också Stefan Löfvén i kinesisk teve och önskade ”Gott nytt år” på kinesiska (Xinnian Kuaile 新年快乐).

Läs mer om kinesiskt nyår.

Kinas tillväxt 2014

I går presenterade den Nationella Statistikbyrån de preliminära siffrorna för tillväxten 2014.

”Enligt preliminära beräkningar var Kinas bruttonationalprodukt (BNP)
63.646,3 miljarder yuan för 2014, en ökning med 7,4 procent vid jämförbara
priser.”

Hästens år och nyårsgala

I dag klockan 17.00 svensk tid inleddes Hästens år i Kina. Och traditionsenligt visade den kinesiska televionens CCTV1 nyårsgalan under årets sista timmar, det vill säga klockan 13.00–17.00 svensk tid.

Det var som vanligt många musikframträdanden som varvades med sketcher, samt lite trolleri och akrobatik. Och att det var Hästens år som var i antågande gick det inte att ta miste på.

Kinas nyårsgala 2014

Läs mer om det kinesiska nyåret.

Kina lättar på barnbegränsningspolitiken

Trots att Kinas befolkning ökar varje år enligt den officiella statistiken har kommunistpartiet återigen beslutat att lätta på barnbegränsningspolitiken. Detta meddelade den partikontrollerade nyhetsbyrån Nya Kina på fredagen i förra veckan.

Kinas barnbegränsningspolitik har sina rötter i 1970-talet då kommunistpartiet insåg behovet att göra något åt befolkningsökningen i landet. På den tiden var kineserna mycket fattigare än i dag och därför ville man gärna ha många barn. Helst söner.

Lagen om barnbegränsning innebar att stadsbor i allmänhet tilläts ha ett enda barn. På landsbygden tillät man däremot två barn om det förstfödda var en flicka. Senare ändrades lagen så att man tillät två barn om båda föräldrarna var ensambarn, det vill säga att de själva inte hade några syskon.

Det nya beslutet som klubbades förra veckan innebär att kinesiska par får skaffa två barn om den ena föräldern är ensambarn. Beslutet fattades vid Centralkommittens sammanträde i Beijing den 9–12 november 2013.

Guo Zhenwei på Hälso- och familjeplaneringsministeriet säger att detta kommer att hålla Kinas födelsetal på en stabil nivå.

Och för en gynnsam ekonomisk och social utveckling räknar man med att befolkningen bör ligga kring 1,5 miljarder invånare – alltså ca 150 miljoner fler än i dag – enligt en rapport från Statsrådet (Kinas regering).

Kinas barnbegränsningspolitik har medfört att ca 400 miljoner färre kineser har fötts sedan 1970-talet. I dag innebär detta att:

  • Kinas arbetsföra befolkning minskar (År 2012 var minskningen 3,45 miljoner personer)
  • Fler pojkar än flickor har fötts (År 2012 föddes hela 118 pojkar per 100 flickor p.g.a. att fler flickfoster aborterades)
  • Andelen äldre personer beräknas öka kraftigt framöver (Andelen som är 60 år och äldre beräknas öka från dagens 14,3% till mer än 33,3% år 2050)

Uppdatering 2015-10-31: Ettbarnspolitiken har nu avskaffats. Läs mer i Kinas nya femårsplan.

Månfestivalen 2013

I morgon firas Zhongqiujie (Midhöstfestivalen) i Kina, men högtiden är förmodligen mer känd som Månfestivalen här i Sverige – om den överhuvudtaget alls är känd vill säga. Sannolikt kommer den åtminstone att passera helt obemärkt i svensk media.

Den kinesiska Månfestivalen infaller på den åttonde månadens femtonde dag enligt månkalendern. Och eftersom att Ormens år inleddes den 10 februari så infaller årets Månfestival den 19 september. Fullmånen lyser då upp himlen och familjemedlemmar träffas och äter god mat. Man äter förstås också runda s.k. månkakor.

Det är nog också en och annan kines som tittar på den traditionsenliga galan på teve. Men kanske blir tittarna i år färre än vanligt. Kommunistpartiet har nämligen låtit meddela att galan inte blir lika överdådig som tidigare. Partiet arbetar ju med att försöka motverka problemen med de ”fyra onda vindarna”, det vill säga formalism, byråkrati, hedonism och slöseri. Och tevegalor är inget undantag.

Kinesiska festivalen i Stockholm 2–4 augusti 2013

Nu i helgen är det en kinesisk festival i Kungsträdgården, Stockholm, där delar av den kinesiska kulturen visas upp. Här kommer en kort recension efter ett besök på fredagen.

Invigningen av evenemanget gick av stapeln i dag klockan 13.00. Det fanns en del dignitärer på plats som invigningstalade, bland annat Kinas ambassadör i Sverige som enligt den kinesiska ambassadens hemsida heter Lan Lijun.

Efter invigningen var det uppträdanden på scenen där det var sång och dans, även med små söta barn i färggranna kläder, samt uppvisning av kungfu och annat. Bredvid scenen fanns också några tält med kinesisk teceremoni, konst, kalligrafi och kinesisk medicin.

Det var vackert väder under fredagen och därför blev det en ganska trevlig kinesisk tillställning i huvudstaden.

Det som var mindre bra med festivalen var bristen på struktur, åtminstone när det gällde tiderna. Det fanns överhuvudtaget inget tidsprogram att tillgå på festivalområdet. Dock fick dignitärer som hade förbokat de första tre bänkraderna framför scenen fått något slags program på kinesiska.

Festivalen tycktes därför främst vilja välkomna kinesiska besökare och inte svenskar. En idé till nästa år vore kanske att även tillhandahålla information på svenska eftersom att det faktiskt bor fler svenskar än kineser i Stockholm.

Något annat man kan få erfara är att kineser ibland har lite svårt för att köa. När det var dags att äta styrde jag därför, efter en stunds köande, istället stegen mot ett thaihak som också hade slagit upp sitt tält på området. Där behövde man inte använda armbågarna för att nå fram till kassan.

Jag kan rapportera att wokade räkor med cashewnötter var gott. Jag hörde också att den kinesiska currykycklingen smakade bra. På området såldes dessutom det kinesiska ölet Qingdao (eller Tsingtao som det också stavas) och som passade mycket bra till maten. Maten kostade runt 70–80 kronor och ölen 40 kronor.

Avslutningsvis kan man säga att de flesta besökarna främst verkade uppskatta scenframträdandena samt den goda maten!

Här kommer några bilder.


Festivalområdet


Tröttsamma repetitioner timmen före invigningen


Kinesisk teceremoni


Kinas ambassadör


Uppvisning av kungfu


Kungfu


Framträdande av barn


Snurrande tallrikar


Stoltricket

DN: Meningslöst att lära sig kinesiska

Erik Ringmar, professor i internationell politik i Shanghai, har skrivit en debattartikel om hur meningslöst det är att lära sig kinesiska. Han använder en del vettiga argument, men också en hel del dåliga dito. Här kommer några korta kommentarer till hans debattartikel.

Texten som står i punktform är hämtat från artikeln som publicerades på DN.se (2013-07-12). Jag har citerat vissa delar av texten, men även förkortat och skrivit om en del av den. Längst ner finns också en länk till artikeln.

  • Kineser som har kontakt med omvärlden pratar engelska och kinesiskan är inget världsspråk.

Det stämmer nog att kineser som har kontakt med omvärlden kan tala engelska, åtminstone lite grann, men kineser är inte precis kända för att tala bra engelska. Och nej, kinesiskan är ju inte något världsspråk. I de allra flesta internationella kontakter talas faktiskt engelska. Men är detta verkligen en bra anledning till att inte lära sig fler språk än engelska?

  •  ”Vad som krävs för att ett land ska kunna etablera sitt språk som ett världsspråk är inte ekonomisk makt.”

Man bör inte underskatta den ekonomiska makten. Det faktum att Storbritannien en gång var världens största ekonomi, samt att USA är det i dag, har kanske att någonting att göra med det faktum att engelskan har etablerats som ett världsspråk. Vill man kunna kommunicera med folk från världens största ekonomier är det en klar fördel att kunna tala deras språk –  framför allt med kineser som i allmänhet talar dålig engelska. Men visst, kinesiskan kommer nog aldrig att bli ett världsspråk när vi nu har engelskan.

  • ”I dag är många fascinerade av Kina men ytterst få ser landet som ett föredöme.”

Att Kina inte anses vara ett föredöme är knappast en anledning för att inte att lära sig kinesiska. USA är inte heller något särskilt gott föredöme som nation betraktat. Trots det läser svenska elever engelska i skolan och vi översköljs ständigt av amerikanska teve-serier och mycket annat.

  • Det kommer att ta många decennier innan kineser blir lika rika som amerikaner.

Det kommer sannolikt också ta lång tid att införa kinesiska som ett valbart språk i skolan. Och varför vänta tills Kina blir rikare?

  • ”Visst kommer behovet av kunskap om Kina att öka.”

Det håller jag faktiskt med om.

  • Kinesiska är svårt, tonerna är svårmemorerade och tecknen är tusentals.

Ja, kinesiska är faktiskt ett svårt språk att bemästra på grund av att tecknen är så många. Det talade språket är dock inte riktigt lika svårt som det skrivna. Tonerna är inte heller särskilt svåra att komma ihåg. Tonerna är bara fyra till antalet. Men det bästa vore kanske om det överhuvudtaget inte fanns några svåra ämnen i skolan. Till exempel är ju matematik onödigt svårt tycker många elever.

  • Det är i stort sett omöjligt att lära sig kinesiska i Sverige.

Det är det verkligen inte. Numera finns det en relativt god tillgång på studiematerial (åtminstone om man kan engelska) och dessutom finns det gott om kinesisk litteratur, internet, tv och radio att tillgå även i Sverige. Man kan faktiskt sitta i Hudiksvall och läsa och lyssna på kinesiska dygnet runt om man så vill.

  • Det är synd om skolelever som måste plugga något så relativt oanvändbart som kinesiska.

Regeringen har inga planer på att införa kinesiska som obligatoriskt ämne i skolan. Ambitionen är istället att det ska bli ett valbart språk. Därför måste inte de stackars eleverna läsa något så ”meningslöst” som kinesiska.

Läs hela artikeln på dn.se: ”Studier i kinesiska språket ofta slöseri med resurser”

Läs också replikerna:

”Utesluta kinesiskan – en missgärning”
”Kinesiskan bör bli ett av de stora skolspråken”
”Språket – den viktigaste inkörsporten”
”Kinesiska på schemat ökar kunskapen om landet”
”Matematik och fysik är också svåra ämnen”
”Lär engelska ordentligt först”