Kinas nationella försvar i den nya eran

Publicerades 2019-07-25.

I går släppte Kinas regering ett policydokument, en så kallad vitbok, gällande landets försvar. I dokumentet som har titeln ”Kinas nationella försvar i den nya eran” finns mycket av Xi Jinpings vanliga retorik, det vill säga att Kina vill ha en fredlig utveckling, bra relationer till andra länder, samt att andra ska kunna lita på landets goda intentioner.

Den kinesiska befrielsearmén framställs också som en garant för en fredlig framtid för hela världen.

Det kinesiska folkets dröm är intimt förknippad med människors drömmar i hela världen. Fred, stabilitet och välstånd i Kina ger möjligheter och fördelar för hela världen. En stark kinesisk militär är en pålitligt kraft för fred i världen, stabilitet och byggandet av ett samhälle med en gemensam framtid för mänskligheten.

Xi Jinping har för vana att måla upp fina visioner för framtiden, men det återstår att se om Kina klarar av att leva upp till dem. Kinas president nämner också gärna att hegemoni och territoriell expansion inte är en del av deras ambitioner. För allt sådant beteende är dömt att misslyckas.

Och aldrig kommer Kina att behandla andra länder såsom de har behandlat Kina, alltså främmande länders aggressioner gentemot Kina med början i Opiumkriget på 1840-talet fram till den japanska invasionen på 1930-/1940-talen, vilket orsakade mycket lidande för det kinesiska folket.

Tonen gentemot Taiwan och dess separatister har dock hårdnat den senaste tiden, det vill säga alltsedan president Tsai Ing-wen och det Demokratiska progressiva partiet (DPP) tog makten i Taiwan för snart fyra år sedan. Samma hårda tonläge används också i Kinas nya vitbok där kampen mot Taiwans separatister framställs som alltmer akut.

I synnerhet eftersom DPP inte erkänner 1992 års konsensus om ”ett Kina-politiken”. Taiwans nuvarande president Tsai Ing-wen har nämligen vägrat att erkänna 1992 års konsensus, en inställning som vitboken menar utgör det största hotet mot freden i Taiwansundet.

Ett enat Kina ses också som grundläggande för nationens så kallade pånyttfödelse. Man vill därmed införa ”ett land, två system” i Taiwan och menar samtidigt att detta är en intern angelägenhet som inte angår utländska makter. Att uppnå något sådant på fredlig väg så länge DPP sitter vid makten kommer dock att bli ett omöjligt uppdrag. Men av dokumentet framgår också att Kina ”inte lovar att avstå från att använda våld” för att ena nationen.

Nästa år är det val i Taiwan och beroende på utfallet kan eventuellt relationen mellan Kina och Taiwan bli mindre spänd och kanske kan ett närmande ske. Det är heller ingen hemlighet att Kina gärna ser att det taiwanesiska nationalistpartiet KMT tar över makten. Nationalisterna är mer positivt inställda till Kina och 1992 års konsensus.

Ämnen som Taiwan, nationell sammanhållning och bekämpning av separatism ingår också i policydokumentets nio fundamentala mål, det vill säga:

  1. Att motverka aggressioner
  2. Att säkra social stabilitet, politisk trygghet och folkets trygghet
  3. Att motverka Taiwans självständighet
  4. Att slå tillbaka mot separatister i Tibet och Xinjiang
  5. Att säkra nationell suveränitet, sammanhållning, territoriell integritet och säkerhet
  6. Att säkra Kinas intressen till havs
  7. Att säkra Kinas intressen i rymden, cyberrymden och den ”elektromagnetiska rymden”
  8. Att säkra Kinas intressen utomlands
  9. Att stödja en hållbar utveckling av landet

När det gäller öarna i Sydkinesiska havet, inklusive Diaoyu-öarna, menar Kina att de tillhör landets territorium samt att man har rätten att bygga försvarsanläggningar där.

I vitboken nämns också hur mycket pengar Kina lägger på sitt försvar. I förhållande till BNP låg försvarsutgifterna för 2017 på 1,26%. Dessutom framgår det att försvarsutgifterna ökade från 669,19 miljarder till 1.043,24 miljarder RMB under perioden 2012–2017. Trots detta uppges Kinas totala försvarsutgifter för 2017 vara mindre än en fjärdedel av USA:s dito. Och framöver kommer försvarsutgifterna att bibehålla en ”måttlig och stadigt tillväxt”.

Vitboken avslutas med ungefär samma retorik som i inledningen:

Vägledd av Xi Jinping tänkande om att stärka militären kommer Kinas nationella försvar i den nya eran att vandra framåt på sin egen väg för att bygga en starkare militär och försöka uppnå det stora målet att genomgående utveckla styrkor i världsklass. Kinas väpnade styrkor har beslutsamheten, förtroendet och förmågan att övervinna alla hot och utmaningar. De står redo att tillhandahålla kraftfullt strategiskt stöd för att realisera den kinesiska drömmen om nationell pånyttfödelse, samt att skapa nya och bättre bidrag till att bygga ett samhälle med en gemensam framtid för mänskligheten.