Kinesiska

Kinas officiella språk kallas rikskinesiska, standardkinesiska eller bara kinesiska, zhōngwén, och baseras på det uttal man har i huvudstaden Beijing. På fastlandet kallas det officiella språket pǔ​tōng​huà (allmänna språket) och på Taiwan guó​yǔ (nationella språket). Han-kineserna, som är den klart största folkgruppen med 91,5 procent av befolkningen, använder också gärna uttrycket hàn​yǔ (han-språket).

Ibland används också ordet mandarin när man talar om rikskinesiska, men det är egentligen ett samlingsbegrepp på ett antal nordkinesiska dialekter. Ungefär 900 miljoner har mandarin som sitt modersmål. Detta är därmed världens i särklass största språk (spanska talas av ca 350 miljoner). Rikskinesiskan används i radio, TV och lärs ut i skolorna och därför förstås språket av majoriteten av Kinas 1,4 miljarder invånare.

Pinyin och uttal

Man kan översätta de kinesiska tecknen till våra västerländska bokstäver genom att använda ett så kallat transkriptionssystem. Det mest vanligt förekommande transkriptionssystemet i dag är pinyin. Detta blev det officiella systemet i Fastlandskina 1956 (med en revidering 1958). Pinyin baseras på uttalet man har i huvudstaden Beijing. När man studerar kinesiska får man alltså lära sig uttalet via pinyin.

Pinyin Uttalas
C uttalas ts
H uttalas h eller som ett sche-ljud som i skön
J uttalas dj som i engelskans just
Q uttalas tsh med ett betonat t
R uttalas r som i engelskans ride (använd en bred Texas-dialekt)
W uttalas som engelskans w som i why
X uttalas sh som i Kina
Z uttalas ds
Zh uttalas dch som i engelskans drive

Toner

Rikskinesiska har fyra grundtoner plus en neutral ton. Detta kan illusteras med ordet ma som ändrar betydelse beroende på tonen (1. mamma, 2. hampa, 3. häst, 4. svära, 5. frågepartikel som används vid ja/nej-frågor).

Kinesiskans toner.

  1. mā (ma1): En hög och jämn ton.
  2. má (ma2): En stigande, lång ton.
  3. mă (ma3): En först sjunkande, sedan stigande ton.
  4. mà (ma4): En kort, sjunkande ton.
  5. ma (ma5): Neutral och obetonad.

Det är mycket viktigt att lära sig tonerna ordentligt. Annars kan det lätt bli missförstånd. Här är några exempel:

Wǒ xiǎng wèn nǐ. 
Jag skulle vilja fråga dig.

Wǒ xiǎng wěn nǐ.
Jag skulle vilja kyssa dig.

Tā shì wǒ de .
Hon är min mamma.

Tā shì wǒ de .
Det är min häst.

Att lära sig kinesiska

Det finns både enkla och svåra aspekter med att lära sig kinesiska. Jag skulle ändå vilja säga att det är ett svårt språk att lära sig jämfört med till exempel engelska, spanska eller franska. Det krävs ett stort intresse och mycket tid för att lära sig det ordentligt. Särskilt kräver skriftspråket många och regelbundna repetitioner.

En fördel med kinesiskan är dock att man inte böjer orden för att beteckna ental, flertal, dåtid och framtid. Därmed behöver man inte lära sig mer än grundformen. Denna typ av språk kallas inom språkvetenskapen för isolerande eller analytiska språk.

Den svåraste delen med kinesiska är som sagt skriftspråket, plus att språket tillhör en helt annan språkfamilj (den sinotibetanska) än svenskan. Det gör att man inte får några ord gratis förutom ett antal engelska lånord, som till exempel kāfēi (kaffe), kǎlùlǐ (kalori), báibái (hejdå), yōumò (humor),  (coolt).

Jämför till exempel engelskans data och information som både skrivs och uttalas (nästan) på samma sätt på svenska. På kinesiska däremot måste man lära sig skriva tecknen och uttala dem korrekt samt att använda rätt ton.

För den som vill lära sig kinesiska ordentligt är det därför bäst att åka till Kina och gå en språkkurs på ett kinesiskt universitet. Detta för att det krävs mycket övning och repetition och dessutom är det bra att ha en lärare i början. Det är också bra att befinna sig i Kina för då tvingas man att använda språket i vardagen.

Ja och nej på kinesiska

På kinesiska finns inget ”ja” och ”nej” som vi har på svenska. Istället svarar man oftast jakande genom att säga ”är” eller ”har”. Är man mer negativt inställd säger man istället ”(är) inte” eller ”har inte”.

Exempel 1: Är du svensk? Är.
Exempel 2: Har du barn? Har inte.

Kinesiska ord

En liten ordlista för den som till exempel planerar att resa till Kina.

SVENSKA PINYIN TECKEN
1, 2, 3, 4, 5 yī, èr, sān, sì, wǔ 一二三四五
6, 7, 8, 9, 10 liù, qī, bā, jiǔ, shí 六七八九十
den, det
du
han
hon
hej nǐ hǎo 你好
jag har wǒ yǒu 我有
jag är wǒ shì 我是
kaffe kāfēi 咖啡
Kina Zhōngguó 中国
kines zhōngguórén 中国人
min, mina wǒ de 我的
polis jǐngchá 警察
svensk ruì​diǎn​rén 瑞典人
Sverige Ruì​diǎn​ 瑞典
tack xièxie 谢谢
te chá
varför? wèishénme? 为什么?
öl píjiǔ 啤酒

 

Kinesiska fraser

På kinesiska: Skulle jag kunna få fråga, vart ligger biblioteket?

Qĭngwèn, túshūguăn zài nălĭ?
Skulle jag kunna få fråga, vart ligger biblioteket?

På kinesiska: Där borta.

Zài nàlĭ.
Där borta.

På kinesiska: Tack.

Xièxie.
Tack.

Det går bra att byta ut bibliotek túshūguăn mot t.ex. restaurang cānguăn, toalett cèsuŏ (vardagligt), toalett xĭshŏujiān (formellt), gatunamn etc.

———

På kinesiska: Hur mycket?

Duōshao qián?
Vad kostar det?

———

På kinesiska: Är du amerikan?

Nĭ shì mĕiguórén ma?
Är du amerikan?

På kinesiska: Nej, jag är svensk.

Bù, wŏ shì ruìdiănrén.
Nej (= inte), jag är svensk.

På kinesiska: Är du kines?

Nĭ shì zhōngguórén ma?
Är du kines?

På kinesiska: Ja.

Shì.
Ja (= är).

———

På kinesiska: Jag vill ha en öl.

Wŏ yào yí gè píjiŭ.
Jag vill ha en öl.

———

Här finns några fler kinesiska ord och tecken.

Radikaler och fonetikum

De flesta kinesiska tecknen består av två delar – en radikal och ett fonetikum. Radikalen är den betydelsebärande delen som kan ge viss vägledning om vad tecknet betyder. Det finns 214 ”grundradikaler” som kan ha lite olika utseende beroende på dess placering i tecknet. Fonetikum ger vägledning om hur tecknet ska uttalas.

Mer läsning