Valet i Taiwan 2020

Publicerades 2019-06-28. Uppdaterades 2019-07-17.

Den 11 januari 2020 är det val i Taiwan. Då kommer taiwaneserna att välja 133 ledamöter till den lagstiftande församlingen (parlamentet) samt utse en president och vice president. Valdebatten har inledningsvis fokuserat mycket på självständighetsfrågan och så kallad ”röd media” som skulle kunna påverka valutgången i Taiwan.

Vid senaste valet på nationell nivå 2016 rönte det Demokratiska progressiva partiet (DPP) stora framgångar och Tsai Ing-wen utsågs till Taiwans första kvinnliga president.

Hon fick då hela 56,12% av rösterna medan huvudkonkurrenten Eric Chu från nationalistpartiet Kuomintang (KMT) fick 31,04%. DPP fick dessutom majoritet i parlamentet.

Däremot blev de senaste lokalvalen i november 2018 något av en katastrof för DPP som förlorade makten i stora delar av Taiwan. Lokalvalens stora vinnare blev istället KMT som vann i 15 av 22 städer och grevskap.

Primärvalen 2019

Taiwans två största partier är således det självständighetssträvande DPP och Kinavänliga KMT. Dessa två genomför under juni/juli sina primärval, vilka ska utmynna i en nominerad kandidat från vardera parti till presidentvalet den 11 januari 2020. Den nya presidenten kommer sedan att tillträda den 20 maj samma år.

DPP har redan genomfört sitt primärval i juni och det gjordes i form av en stor opinionsundersökning. Uppdraget fördelades på fem olika opinionsinstitut som under perioden 10–12 juni ringde upp röstberättigade taiwaneser och frågade vilken kandidat de helst skulle vilja se som president.

För första gången ringde instituten även till mobiltelefoner och inte enbart till fasta telefonnummer. Något som sägs ha gynnat den nuvarande presidenten Tsai Ing-wen som är populär bland den yngre befolkningen. Den 13 juni offentliggjorde DPP att Tsai Ing-wen (35,67%) segrade i primärvalet mot Lai Ching‑te (27,48%) med en betryggande marginal på 8,19 procentenheter.

Kring mitten av juli kommer också nationalistpartiet KMT att presentera sin kandidat till presidentposten. KMT:s primärval kommer att genomföras på ett liknande sätt, det vill säga i form av en opinionsundersökning, men instituten kommer enbart att ringa till fasta telefonnummer. Opinionsundersökningen kommer att genomföras under perioden 5–15 juli och resultatet ska enligt plan presenteras den 16 juli.

Partiets tre huvudkandidater är Guo ”Terry” Taiming (affärsman), Han Kuo-yu (Kaohsiungs borgmästare) och Eric Chu (f.d. Nya Taipeis borgmästare). Guo och Han klargjorde tidigare i veckan att de vill förbättra relationen till Kina samt stärka Taiwans ekonomi som är mycket beroende av Kina.

Uppdatering 2019-07-15: Tidigare i dag offentliggjordes att Han Kuo-yu vann KMT:s primärval med hela 44,81% av rösterna. Näst flest röster fick Guo ”Terry” Taiming som hamnade på 27,73%. De tre övriga kandidaterna var Eric Chu (17,90%), Chou Hsi-wei (6,02%) och Chang Ya-chung (3,54%). Opinionsundersökningen genomfördes under perioden 8–14 juli där 15.185 personer deltog.

Inför presidentvalet 2020

Förra årets regionala val blev som sagt en katastrof för DPP. Förväntningarna kan därför inte ha varit alltför högt ställda inför det kommande presidentvalet sedan dess.

De senaste veckorna har emellertid DPP haft medvind i opinionen. Partiet har gynnats av oroligheterna i Hongkong där befolkningen har protesterat mot (den för tillfället bordlagda) utlämningsförordningen, vilken innebär att Hongkong skulle kunna tvingas lämna ut misstänkta brottslingar till bland annat Kina. Vissa dagar uppges en till två miljoner Hongkongbor ha protesterat på gatorna. Mindre manifestationer har också hållits i Taiwan.

Därmed har valdebatten i Taiwan till stor utsträckning handlat om frågan ”ett land, två system” – alltså den typ av självstyre som Hongkong har – samt om Taiwans suveränitet. Taiwaneserna ser nämligen Hongkongs förslag till utlämningsförordning som ett bevis för att ”ett land, två system” inte fungerar särskilt bra i praktiken.

Samtidigt har Kinavänliga Han Kuo-yu (KMT) tappat stort i opinionsmätningarna de senaste veckorna. Han Kuo-yu har utmålats som Pekings favoritkandidat och han har också erkänt 1992 års konsensus om att det bara finns ett Kina.

Den allmänna opinionen har därmed tvingat honom att ändra något på sin retorik och använda ett tydligare språk för att visa var han står i förhållande till Kina. Detta manifesterade Han Kuo-yu nyligen under sin valkampanj när han använde det engelska uttrycket ”over my dead body” (inte så länge jag lever) som svar på frågan huruvida ”ett land, två system” också borde införas i Taiwan.

Vidare har Han Kuo-yu kritiserats för att han tidigare påstod sig inte känna till de massiva protesterna i Hongkong den 9 juni när uppemot en miljon människor marscherade på gatorna, samt att han inte har lyckats förhindra utbrotten av denguefeber i Kaohsiung där han är borgmästare.

Oberoende kandidat

DPP och KMT är alltså Taiwans två stora partier, men det finns även en oberoende kandidat som ligger relativt bra till i opinionsundersökningarna. Taipeis borgmästare Ko Wen-je kommer i augusti att meddela huruvida han ställer upp i presidentvalet som oberoende kandidat eller ej.

Han är liksom den sittande presidenten populär bland yngre väljare. Därmed skulle han kunna ta många unga väljare från president Tsai Ing-wen, vilket skulle kunna gynna en person som Han Kuo-yu som är mer populär hos den äldre generationen.

Uppdatering 2019-07-15: Ko Wen-je tycks ha blivit lite mer Kinavänlig på sista tiden. Han har också hunnit besöka Fastlandskina där han bland annat sade att de alla, det vill säga kineser och taiwaneser, tillhör samma stora familj. Ko Wen-je är därför inte längre lika populär bland yngre taiwaneser.

Opinionsundersökningar visar dock att Taiwans nuvarande president Tsai Ing-wen för närvarande är favorit inför 2020 års presidentval. Till viss del beror detta på de protester som förekommit, där huvudsakligen den yngre generationen har protesterat mot utlämningsförordningen i Hongkong och mot ”röd media” i Taiwan.

Denna väljargrupp appelleras av Tsai Ing-wens hårdare inställning gentemot Fastlandskina och att hon vägrar att erkänna ”ett land, två system”. Med Tsai Ing-wen vet också folket vad de har och får (om hon vinner) eftersom hon varit president de senaste fyra åren.


Att den sittande presidenten Tsai Ing-wen är mycket populär framgick i teveprogrammet ”Taiwans yttersta frontlinje” den 25 juni 2019 där de redovisade resultatet från en opinionsundersökning. Bilden visar att Tsai Ing-wen fick stöd av 37%, Han Kuo-yu 29% och Ko Wen-je 20%.

Hotet från ”röd media”

Inför valet finns dessutom en viss oro för att så kallad ”röd media” ska påverka valet. Uttrycket syftar på diverse media som sprider propaganda för att försöka att påverka valutgången i viss riktning. Det är det kinesiska fastlandet, närmare bestämt Kinas kommunistiska parti (KKP), som framställs som avsändaren.

Den media i Taiwan som har utmålats som ”röd media”, och som dessutom nämndes vid en manifestation i Taipei den 23 juni, är framför allt tevekanalerna CTiTV (www.ctitv.com.tw) och CTV (www.ctv.com.tw). Dessa kanaler anses ge ett orimligt stort mediautrymme till Kinavänliga Han Kuo-yu.

Vid en granskning av CTiTV:s nyhetsrapportering i februari 2019 konstaterade NCC1 att sändningarna till stor del fokuserade på just Han Kuo-yu. Den mest extrema dagen var den 16 februari då denne dominerade hela 56,7 procent av nyhetssändningarna.

Uppdatering 2019-07-17: I maj låg motsvarande siffra på 70%, det vill säga att CTiTV:s nyheter dedikerade 70% av sändningstiden åt Han Kuo-yu enligt en undersökning som genomfördes av NCC under perioden 21–27 maj kl 12.00–13.00 och 19.00–20.00.

Tidigare i år utfärdade NCC ett vite på 1.000.000 TWD (motsvarande 300.000 SEK) till CTiTV för att kanalen underlåtit att verifiera fakta i två av sina nyhetsinslag. Att sända inslag som inte har faktagranskats är alltså ett lagbrott i Taiwan.

De båda tevekanalernas ägare är det taiwanesiska företaget Want Want Holdings Limited. I april avslöjades dessutom att företagets dotterbolag i Kina hade tagit emot över 477.000.000 RMB (motsvarande 642.000.000 SEK) i bidrag från kinesiska regeringen under det senaste räkenskapsåret 2017/2018.

Want Wants årsredovisning visar att de ekonomiska bidragen från Kinas regering uppgick till 477.223.000 RMB under det senaste räkenskapsåret. Tidigare år har företaget också tagit emot stora bidrag från Kina.

Det är emellertid inte olagligt för dotterbolaget att ta emot bidrag från den kinesiska staten, men enligt NCC får inte kinesiskt kapital bedriva media i Taiwan. Dotterbolaget verkar dock inom livsmedelsindustrin och är dessutom börsnoterat på Hongkongbörsen. Det är alltså inte ett helägt dotterbolag till Want Want Holdings Limited.

Taiwans lagstiftande församling

Slutligen några ord också om Taiwans lagstiftande församling. Vid valet i januari ska ju även ledamöter väljas till den lagstiftande församlingen (parlamentet). Denna består av totalt 113 ledamöter som samtliga väljs på en fyraårsperiod. Den nya mandatperioden inleds i februari.

I Taiwan används dock inte normalt ordet parlament utan istället säger man ”lagstiftande yuan” (där yuan kan översättas till församling, förvaltning, institution, organ eller liknande) och denna är formellt en del av Taiwans centralregering.

Centralregeringen består således av presidentämbetet samt verkställande yuan, lagstiftande yuan, juridisk yuan, examinerande yuan och granskande yuan.

Vid det förra valet 2016 fick DPP en klar majoritet i den lagstiftande församlingen. Partiet fick 68 av totalt 113 platser medan KMT fick nöja sig med 35 platser. Och de mindre partierna delade på de resterande 10 platserna.

Efter valet den 11 januari får vi veta om DPP lyckas behålla majoriteten i ytterligare fyra år, samt huruvida presidenten fortfarande heter Tsai Ing-wen.

1 National Communications Commission (NCC) granskar media i Taiwan och kan nog närmast jämföras med Granskningsnämnden i Sverige.

—————————

Texten baseras på information jag har inhämtat från taiwanesisk media, huvudsakligen från Formosa Television (FTV), Public Television Service (PTS) och The Central News Agency (CNA).

När det gäller personnamn har jag använt de vanligast förekommande stavningarna. Alltså inte pinyin som används i Fastlandskina. Och som brukligt sätts familjenamnet först och förnamnet sist (undantaget är Eric Chu som är mer känd under sitt anglifierade namn).